Vi har varit ute och flanerat bland bokbloggarna och stött på titlar som ligger oss extra varmt om hjärtat.
Ka skriver om böcker på (eller i) Gröna rummet. I veckan kärleksbombade hon Insekt av Claire Castillon. Precis innan hon citerar boken skriver hon (och jag citerar): "detta är boken jag alltid saknat fysisk-psykiskt". Det är kärlek.
Saga skriver om sina läsupplevelser i Sagas bibliotek. Hon har precis läst ut Claire Castillons Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska och undrade hur det kom sig att så många översättare var inblandade.
Den 14 februari är inte bara Alla hjärtans dag, det är också årsdagen för Sekwa förlags första bok, Insekt. Det kändes självklart att ge ut uppföljaren, Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska, på dagen ett år senare. Efter en väldigt tajt utgivning under vintern, med pocketutgåvan av Insekt och Utrop av Céline Curiol i tät följd, insåg vi att tiden inte räckte till.
Istället för att skjuta upp boken bestämde vi oss för att experimentera. En översättare skulle inte hinna, så hur många översättare skulle vi behöva för att få ut boken i tid? Svaret var ett dussin och Helén började ringa runt för att hitta lämpliga kandidater. I linje med förlagets utgivning bestämde vi oss för att det skulle vara kvinnor. Ett par dagar senare var fjorton översättare klara, i olika ålder, med olika erfarenhet och utspridda i hela Sverige, i Schweiz och i Luxemburg.
Att vara skönlitterär översättare är ofta ett ensamt arbete, det här blev någonting annat. Översättarna läste och diskuterade varandras texter under arbetet, löste kniviga översättningsproblem tillsammans och läste korrektur. Dessutom röstade allihop om vilken bild de ville se på omslaget. Helén som översatte den första boken samordnade arbetet och såg till att det hela inte blev för spretigt.
Den 14 februari hade vi releasefest för boken som anlänt från tryckeriet dagen innan. Många av översättarna var där och flera av dem träffades för första gången ansikte mot ansikte.
