Den svenska utgåvan av Igelkottens elegans har översatts av Marianne Öjerskog och Helén Enqvist. Marianne har översatt Renées del av boken och Helén har översatt Palomas. Vi ställde några frågor till dem om arbetet med översättningen. Det här är Helén svar.
Hur blev du inblandad i arbetet med Igelkottens elegans?
Det var jag som läste boken först! Ja, alltså efter drygt 800 000 fransmän, hundratusentals brassar, sydkoreaner, tyskar med flera. Min starkaste motivation till starta Sekwa förlag var att få bestämma vilka böcker jag översätter. Helst skulle jag förstås vilja översätta alla våra böcker, men det har visat sig svårt att ens hinna med två böcker om året. Surt. Från början hade jag alltså tänkt översätta hela ”Igelkotten” själv, men sedan insåg jag överraskande moget nog att jag aldrig skulle hinna med/klara av det. Därför nöjde jag mig med en tredjedel. Tack och lov.
Hur var boken att översätta?
Svår och spännande. Att översätta är alltid svårt. Varje text har sina svårigheter och snårigheter. Varje gång undrar jag vad jag har gett mig in på och tvivlar på att jag ska klara av det. Att översätta är samma sak varje gång och samtidigt alltid nytt. Man stöter på nya problem och nya fenomen.
Många franska författare är förtjusta i att väva in olika referenser i sina texter, band annat från litteratur, film och musik. Det svåra är att känna igen dem, liksom uttryck och idiom. Känner man inte till ett uttryck kanske man översätter det rakt av och helt missar den idiomatiska betydelsen.
Muriel Barbery har sammanställt en lista som hon delar med sig av, där hon samlat alla frågor hon har fått från översättare runt om i världen och svaren på frågorna. Det lustiga är att få av frågorna rör Palomas del. Antingen är jag speciellt korkad eller också har andra översättare inte velat erkänna att de inte fattar allt vad en tolvåring säger ... Så jag har mejltrakasserat författaren med frågor som hon har besvarat med oändligt tålamod och ödmjuk vänlighet.
Vad tycker du om språket i boken?
Palomas språk är inte en genomsnittlig tolvårings språk, det innehåller väldigt lite dialog och blir därför ibland lite kompakt. Men det ska väl förstärka det faktum att hon är överintelligent och lillgammal. I vissa avsnitt är språket mer högtravande, och överlag har det varit ganska svårt att översätta.
Stötte du på några särskilda svårigheter i översättningsarbetet?
En enkel sak till exempel: Franskan använder ofta övergripande ord där vi på svenska måste använda mer specifika termer. Exempelvis läser en person ”des catalogues” när vid frukosten. ”Catalogue” kan ju betyda många saker på svenska men ”katalog” låter konstigt på svenska. Det visade sig vara inredningsmagasin och chica postorderkataloger.
Ett lite klurigare problem var de japanska dikter (haiku och tanka) som inleder varje Djup tanke i Palomas del. Jag är ingen haikuspecialist men läste in mig på ämnet och funderade länge över dikternas form, eftersom den inte stämde med normerna för t.ex. haiku. Till slut frågade jag författaren, och hon förklarade att hon hade nöjt sig med att tillämpa rätt antal versrader, dvs. tre rader för haiku och fem för tanka, men i övrigt förhållit sig fri. Då gjorde jag lättad detsamma.
Ibland uppstår frågan om man ska ”översätta” eller inte. Översättning handlar ju i stor utsträckning om att överföra kulturella fenomen (i det här fallet) från franska till svenska förhållanden. Men man kan ju inte försvenska allting, exempelvis skulle jag inte översätta ”Prisunic” med ”Åhléns” (eller någon annan svensk motsvarighet). Då får man hellre skriva ”varuhus” eller ”varuhuset Prisunic”. Jag har haft flera livliga diskussioner med både översättare och andra om ett speciellt ord som förekommer i Igelkotten, nämligen ”macaron”. Motsvarigheten ”makron” finns på svenska, men alla har velat att jag skulle översätta det med ”mandelkaka”, vilket jag vägrar. Det ger helt fel associationer. Makroner är speciella bakverk, ultralätta pastellfärgade små underverk som smälter på tungan …
Det förekommer även en del fackuttryck och jargong i boken, exempelvis handlar det om biodling, rugby och psykoanalys. I de fallen fick jag ta hjälp av specialister. Sådant är både intressant och allmänbildande.
Recent Comments